Från K3-koordineringsprojektets sida har vi gjort en del observationer som lett fram till några rekommendationer till Vinnova inför kommande arbete och utlysningar inom området samverkan.

Den första observationen är att de tidiga utlysningarna och pilotprojekten om utvärdering lagt grunden för de nu mer genomtänkta projektfrågeställningarna som finns inom K3-programmet.

Betydande investeringar och fruktbart upplägg

Totalt 31 lärosäten har medverkat i ett eller flera av de verksamhetsutvecklande 17 K3-projekten, och över 200 namngivna personer i såväl operativa, akademiska som ledningsfunktioner har varit aktivt involverade under åren. För en stor del av dessa medarbetares tid har lärosätena bidragit in kind – tillsammans med exempelvis riktade såddpengar inom vissa projekt uppgår in kind-finansieringen till uppskattningsvis över 150 mnkr. Vinnova har investerat 160 mnkr i K3-programmet, som är den senaste  i en serie aktiviteter sedan 2013. Totalt rör det sig alltså om minst en kvarts miljard kronor som satsats bara på K3-projekten under åren 2017-2020.

Upplägget, att i dialog med lärosätesrepresentanter ta fram ett antal teman som underlag för K3-programmets utlysning, underlättade mycket för formuleringen av projektidéer som var och är relevanta för de flesta lärosäten. Detta har gett projektens arbete legitimitet inom akademin.

Att ha ett upplägg där flera lärosäten ”tvingades” att samarbeta (i medeltal ca 8 deltagande lärosäten) har skapat korsbefruktning mellan lärosäten och gett upphov till många starka och värdefulla nätverk. Dessa nätverk har inte funnits på det sättet tidigare och nu finns där personer från såväl lednings- som operativa funktioner. Denna korsbefruktning och det mervärde den genererat är i sig en stor framgång från programmet!

Rekommendation: För nästa utlysning bör ett liknande upplägg användas.

K3-satsningens värde större än summan av projektresultaten

När K3-programmet inleddes och under det första året (2018) arbetade projekten i huvudsak isolerat med sina respektive frågor, och mycket få personer kände till övriga projekt och vilka möjliga överlappande respektive kompletterande frågeställningar som fanns. Många efterlyste tidigt en koordinerande funktion och såg gärna att Vinnova centralt skulle organisera den. Av olika skäl blev det inte så, men i och med att koordineringsprojektet startade i januari 2019 fick projekten en plattform att utgå ifrån för överhörning och utbyte kring gemensamma frågor.

Vår observation från K3-koordineringen är att de gemensamma projektövergripande frågorna hade kunnat få ännu mer uppmärksamhet och resurser – exempelvis kan spörsmål om avtal och etik i samverkansprojekt med fördel tas upp som gemensamma frågor för hela UoH-sektorn. Många av projektens resultat innehåller delmängder med liknande och överlappande frågeställningar, exempelvis relationsutveckling oavsett format för samarbetet, kvalitets- och uppföljningsfrågor, incitament, etc., och de har kunnat utbyta lärande vid gemensamma K3-möten.

Så gott som alla projekt har nu levererat konkreta metoder, verktyg och/eller rekommendationer. Ofta rör det sig om flera verktyg för varje projekt, då de kan delas upp utifrån praktisk användning. Många gånger, om än inte alltid, är det mycket konkreta och användbara verktyg som – om de används – kommer kunna stärka samverkansförmågan, kvaliteten och kapaciteten hos landets lärosäten.

Kunskapen om verktygen är givetvis god inom projekten och ofta hyfsat tillgänglig vid de lärosäten som deltagit.  Övriga lärosäten har idag tillgång genom K3-webben. Men faktum kvarstår att inte ens om ett lärosäte har aktivt deltagit, har resultaten kunnat/hunnit kommuniceras till relevanta och berörda funktioner. Än mindre når medvetenhet om att verktygen finns ut till lärare och forskare på lärosätena. Ibland kanske inte ens till lärosätesledningar.

De operativa funktionerna har vanligen ett intresse av att ta till sig information som underlättar det dagliga arbetet, så där upplever vi att medvetenheten och kunskapen är högre. Dessa funktioner har organisationer som UniLink och SNITTS som plattformar för erfarenhetsutbyte och nätverkande.

Resultat med potential för vidareutveckling

K3-projekten har tillsammans skapat mervärde i form av konkreta verktyg men också höjt kunskapen om samverkan och nyttiggörande i sin helhet i olika delar av sektorn. Många framtagna verktyg kan omedelbart användas, andra har potential att ytterligare utvecklas. Få projekt har dock hunnit prioritera att kommunicera sina verktyg till övriga sektorn på ett pedagogiskt sätt som underlättar implementering.

K3-programmet har utgjort ett viktigt och uppskattat underlag för erfarenhetsutbyte och samtal om samverkan mellan lärosätens ledningar, framför allt genom KLOSSNet, och lett till avsevärt stärkt dialog i samverkansfrågor mellan ledningsfunktioner och den operativa verksamheten. Viktiga sektorsövergripande frågeställningar (t.ex. meritvärde, kvalitet, indikatorer) har genom projektens arbete fått ett underlag som möjliggör en mer utvecklad och fördjupad dialog inom sektorn.

Förutom konkreta frågor och verktyg har programmet bidragit till ett brett kunskapsbyggande inom och mellan lärosätena, främst hos individer men även i organisationen på vissa lärosäten (beroende på organisation och kultur).

För politiska mål, såsom kompetensförsörjning och ökad samverkan kring samhällsutmaningar, har konkreta grundläggande verktyg tagits fram. Nyttiggörandet blir en effekt av konstruktiv samverkan, men metoder för uppföljning av kvalitet i alla aspekter har belysts. Ett aktuellt samhällsviktigt område är uppföljning effekter på AGENDA 2030 (projektet AGERA).

Utmaningar för att investeringen ska ge avkastning

Relevant information om projektens konkreta verktyg och resultat behöver kunna finnas tillgänglig för hela sektorn under en tid framöver. Helst bör den dessutom kommuniceras aktivt till relevanta funktioner och organisationer inom, och angränsande till, universitets- och högskolesektorn. Som det ser ut idag finns verktygen tillgängliga i projektens olika BOX-mappar och på lärosätens egna servrar, och till och med augusti 2021 på K3-projekten.se. Detta innebär att efter augusti krävs förkunskap för att hitta information och verktyg.

De nätverk som skapats inom och mellan projekten är uppskattade och fyller en viktig funktion för erfarenhetsutbyte, men behöver nya frågeställningar för att överleva. Med nya projekt och frågeställningar kan nätverken fortsätta att utvecklas och kunskap delas mellan individer och lärosäten.

Kunskap finns idag hos de som aktivt arbetat i projekten, men dessa går nu i snabb takt över till andra arbetsuppgifter. Även med bästa vilja är det inte enkelt att överföra erfarenhet och kunskap inom en organisation – dedicerade kunskapsbärare behöver finnas tillgängliga under en period av några år för att säkerställa att kunskapen förvaltas och omsätts i praktik.

KLOSSNets ledamöter ser resultaten från K3-programmet som mycket viktiga att ta vara på och frågan har diskuterats vid flera möten inom nätverket. Varje ledamot får ta med sig relevanta frågor till sin ledning och det är upp till dessa huruvida resultat kommer att implementeras eller inte. Här är skillnaden stor mellan olika lärosäten.

Sammanfattningsvis finns god vilja och stora ambitioner inom stora delar av UoH-sektorn. Det har framkommit i flera sammanhang, bl.a. under slutkonferensen för K3-programmet, att de flesta lärosäten verkligen vill ta vara på K3-programmets resultat både operativt och strategiskt. Men sektorn agerar av naturliga skäl långsamt och det tar tid att ändra kurs för en hel sektor. Det behövs därför en överbryggningsperiod för att säkerställa förvaltning och omsättning av K3-projektens olika resultat.

Rekommendation: Om resultaten från K3-projekten ska bli tillgängliga för implementering behövs en satsning på kommunikation och utbildning.

Prioriterade rekommendationer

  • K3-programmet har varit en mycket lyckad satsning både vad gäller upplägg, utformning och genomförande. Alla de ledningsrepresentanter som K3k varit i kontakt med – och det är åtminstone två tredjedelar – håller med om detta. Till nästa utlysning – behåll upplägget!
  • Vissa projekt har gett mycket bra resultat men de är inte ”förpackade” för att vara lättillgängliga. Ge ett urval av projekten möjlighet att vidareutveckla sina resultat så de blir mer tillgängliga och når sin fulla potential.
  • Resultaten måste kunna vara tillgängliga för alla lärosäten under en tid framöver. Inte bara för dem som deltog i projektet. Därför bör webbplatsen K3-projekten.se behållas under en övergångstid på två-tre år med en administratör som kan hålla informationen aktuell.
  • För varje projekt (eller snarare temaområde) bör ”ambassadörer” utses, som kan guida genom och förklara framtagna verktyg. Ge ett urval av projektledare (eller motsvarande kunniga) i uppdrag att (på deltid) under ett par år guida till resultat inom olika områden (exempelvis strategiska partnerskap, samverkansarenor, kvalitetssystem, personrörlighet, såddfinansiering, agenda 2030, indikatorer samt meritvärde). Kanske i samarbete med UniLink och SNITTS? Komplettera webbplatsen med ett nätverk av utsedda ambassadörer och ge uppdrag att skapa möten.

För K3-koordineringsprojektet
Eva Klasson Wehler & Petra Norling

David Paulsson sammanfattar under programkonferensen maj 2019
Deltagare i workshopen
13 av 17 K3-projekt på workshop 27 november 2019.
Slutpanelen, programkonferens 2020.