Fler än 120 personer från Sveriges universitet och högskolor, och andra berörda aktörer, deltog i den slutkonferens för K3-projekten som arrangerades 15-16 april med Luleå Tekniska Universitet som värd. Nu kan du ta del av inspelningar från konferensen. K3-projekten har engagerat 31 lärosäten och över 200 personer sedan 2018, med målet att stärka kapacitet och kvalitet inom svensk högskolesamverkan.

– Sverige är ett litet land och därför är det viktigt och faktiskt också möjligt för oss inom akademin att samverka, och det har vi visat i de här projekten. Vi kan dela kunskap och erfarenhet och på så sätt skapa samsyn inom viktiga begrepp och frågor. Det gör att vi kan hushålla med statens medel samtidigt som vi presterar bättre, sade Luleå tekniska universitets rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn i sitt välkomsttal.

Målet för K3-projekten har varit att utveckla riktlinjer, metoder och verktyg för såväl den operativa verksamheten som för policy- och ledningsnivå vid universitet och högskolor. Tillsammans ska de stärka lärosätenas samverkansförmåga och bidrar till att möjliggöra intentionerna i regeringens proposition 2020/21:60 ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige”.

Fokus på projektresultaten under den första dagen

Sedan 2020 är Luleå tekniska universitet värd för projektet som ansvarar ör den nationella koordineringen av K3-projekten och således värd för slutkonferensen. Rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn öppnade konferensen och följdes av KLOSSnets (Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan) ordförande Mikael Östling, som inledde den första dagen då fokus låg på projektens resultat.

KLOSSnet är ett nätverk för vicerektorer för samverkan och motsvarande roller och fokuserar på frågor som rör strategisk samverkan. Mikael Östling hade en central roll då projekten definierades och startade 2017:

– Jag har varit med i många forskningssammanhang och har aldrig sett en sådan hängivenhet och inspiration som jag har sett i K3-projekten. Nu har vi en fantastisk buffé av väldigt fina insikter, definitioner och metoder för att genomföra samverkan. Jag hoppas att våra olika lärosätesledningar tar till sig det här, sade han.

Mikael Östling riktade ett särskilt tack till de deltagande lärosätena och projektmedlemmarna:

– Tack så mycket och grattis till alla insatser som ni gjort! Det här kommer verkligen att bli nyttigt för oss.

Huvuddelen av den första dagen ägnades åt resultatpresentationer från de olika projekten där varje projekt fick sex minuter på sig att redovisa sina resultat.

Kategorisering av de 18 K3-projektens inriktning.

Under första dagen genomfördes även en workshop för att få svar på vad som krävs för att resultaten ska komma till användning. Här framkom vikten av att projektens resultat görs tillgängliga via en central samlingsplats, till exempel en webbplats, och att de nätverk som bildats i K3-projekten kan fortsätta att vara aktiva, med ambassadörer som sprider kunskap om resultaten inom sina respektive lärosäten.

Breddade perspektiv och framtidsspaningar under dag två

Konferensens andra dag inleddes av Eugenia Perez Vico, docent i innovationsvetenskap, som beskrev samverkans strukturella och organisatoriska utmaningar. Därefter redogjorde några lärosätesledningar hur samverkan används i deras strategier, följt av att representanter för några berörda myndigheter, finansiärer och näringsliv tog upp sina perspektiv på samverkan och behov av metoder.

Ann-Charlotte Larsson, vicerektor vid Linnéuniversitetet, beskrev vikten av samverkan så här:

– En hållbar samhällsutveckling kräver att man gör det tillsammans. Det är svårt att sätta något i rörelse på egen hand. Det är i kontakt med olika aktörer inom och utom universitet, och framför allt mellan våra universitet som samverkan blir en naturlig komponent.

Kristina Tegler Jerselius från UKÄ (Universitetskanslerämbetet) uppmärksammade det nationella kompetenslyft som K3-projekten gett, och uttryckte en förhoppning om att få se flera involverade i UKÄ:s framtida bedömningsgrupper.

Dagen avslutades med framåtblickande panel med bland andra Fredrik Hörstedt från expertgruppen för samverkan från Sveriges universitets- och högskoleförbund och Simon Edström, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer. Utifrån behov och utmaningar kring samverkan samtalade man om framtiden och vad som är det enskilt viktigaste för att fortsätta stärka samverkansförmågan på lärosätena. Även Eugenia Perez Vico och Alf Karlsson, ansvarig för den nyligen avslutade innovationsutredningen, deltog i samtalet. Ta del av deras reflektioner i inspelningen från dag två.

K3-projektens huvudfinansiär Vinnova representerades av Anna-Carin Ramsten, som fick avrunda:

– Det har varit väldigt kul att följa de här projekten. Att det skulle bli så här bra, så många projekt och att så många lärosäten var med, ser vi som alldeles fantastiskt. Och att de här medlen har möjliggjort den här samverkan mellan universitet och högskolor. Stora och små. Från norr till söder. Att de har kunnat samlas kring teman som har varit viktiga för sektorns utveckling både nationellt och internationellt, sade Anna-Carin.

Vinnova har finansierat K3-projekten med cirka 130 miljoner kronor och de deltagande lärosätena har bidragit med medfinansiering. Det nationella koordineringsprojektet drivs av LTU Business med LTU som värd.